90 days of summer

Heeeej familj och vanner!

NU ar vi tillbaka pa mainland! Jaaaay! :s Hmm... not so much! Vi har haft en helt underbar manad pa Andamanerna och kanner oss liiite ledsna i hjartat. Det ar precis som nar man aker hem fran summer camp eller nagot liknande... man vet att aven om man aker tillbaka sa kommer det inte vara samma sak, det kommer inte vara samma underbara manniskor dar. Naval. Manaden pa oarna har gatt extremt fort! Vi har bott en manad i en hut (en liten stuga gjort pa playwood (? eller annat traslojsliknande material ?), babu och lite plat. Sen var den forstas malad i en fin turkos farg - mycket frasigt! Golvet var betong och i och med att den i princip lag pa stranden sa hade vi konstant sandiga fotter. Toalett och dusch delade vi med vara kara grannar, inget lyx med andra ord men trots det kande vi oss som hemma. Den storsta delen av tiden har vi spenderat pa Havelock, en helt underbar o. Dar har vi solat, badat, atit... ah va fan. Vi har inte gjort ett skit. Vi var pa grann on Neil fem dagar annars har en utflykt inneburit 10 minuter pa en moppe till en strand eller till "stan" som i princip ar en svang med en liten supermarket och 50 kiosker och 6 food stalls. Helt underbart. Men som sagt efter dryga tva veckor borjade hammocken skava lite sa vi tog tag i oss sjalva och begav oss till Neil Island. Det blev sig en handelserik resa. Forsta kvallen hade vi en hundinsident med nagra aggressiva hundar vilket inte alls var roligt, det finna otroligt manga losa hundar har utan agare och de ar hungriga vilket leder till att de blir aggressiva. Direkt efter hundinsidenten hade vi tva (!) stora spindlar i vart rum... Forfarligt! Dagen efter hade vi en hundinsident till och pa kvallen hade vi en mus i var hut. Samma natt fick jag matforgiftning och spydde och sket hela natten. Dagen efter var jag sjuk hela natten och sen akte vi "hem" till havelock. Fan ta Neil med andra ord. En sak till... man kan i princip inte bada pa on. Det finns jattemycket doda koraller langs hela kusten och fran 10 pa morgonen till typ ett-tva pa natten ar det lagvatten sa man inte kan komma i!!! Lite ironiskt att det ar sa svart att bada pa en o.
Det basta med denna manaden har varit att vi traffat sa manga fina manniskor! Vi hade en helt underbar sista kvall da vi alla (inte riktigt alla eftersom manga hade akt hem) satt och snackade hela natten och stannade uppe och kollade pa soluppgangen. Riktigt maktigt. Det var nog den basta kvallen. Fick tva timmars somn sa dagen efter var kanske inte lika jippiekajjay.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva... Fraga pa sa svarar vi!

Som ni sakert anar har vi helt fantastiska bilder och de kommer de kommer... snart. Nu ar jag alldeles for trott for att gora det men om nagra dagar sa... hall ut!

Nagot annat kul som har hant ar att jag har tagit dykar certificat och har nu sex dyk under baltet! Skitkul! Jacob har gjort nio dyk och i mandags dok vi tillsammans. Sa vi har faktiskt astadkommit en del! HA!

Nej, horni. Jag maste avrunda. Ska forsoka fixa tag biljetter till trivandrum innan det blir morkt. Jacob ligger pa hotellet och ar lite smasjuk sa idag ar jag hjalten som fixar ALLT! Och ni anar inte vad det innebar idag... PHUUUU!

NOTE TO SELF: Nasta inlagg ska handla om hur flyget gick idag. Ledtrad: 20 gamla indier som reser med flyget for forsta gangen. Sug pa den och sa hors vi snart igen... formodligen imorgon eftersom vi ar i Chennai och fullkomligt hatar det och som det ser ut  kommer vi inte harifran foren om tva dagar.

Hoppas ni fortfarande laser bloggen for nu kommer vi komma at internet var vi an ar (tror vi) och da raknar vi inte med att strommen gar nagra ganger om dagen!

Ha det fint! Vi har faktiskt lite hemlangtan ska jag be om att fa tala om. Eller om det ar Havelock langtan? Det var 39 grader nar vi kom fram hit vid halv fem.... och Chennai ar Chennai... Too much.

Nej, Puss och kram pa er!

OCH anledningen till att jag inte skriver pa engelska ar for att det sitter en sliskig man bredvid och kollar pa skarmen var femte sekund... Lite privecy!

Vi hors snart igen...

OCH vi har inte kunnat skicka vara vykort (eller bunt nummer tva) till alla men de kommer... vi kanske har hunnit hem men anda!